Kräftfiske – guide till regler, teknik och kräftpremiären

Kräftfiske skiljer sig från nästan allt annat sportfiske i Sverige. Du fiskar inte med spö utan med burar som sätts ut på kvällen och vittjas morgonen efter, säsongen är kort och koncentrerad till sensommaren, och reglerna är strängare och mer lokala än för det mesta andra fisket. Många som växt upp med kräftskivan känner inte till att fångsten faktiskt kräver tillstånd i de allra flesta vatten.

I den här guiden går vi igenom vilka arter du kan fånga, vilka regler som gäller, när på året och dygnet kräftorna är som mest aktiva, var i landet du hittar bra kräftvatten, och hur du praktiskt sätter och vittjar burarna. Ska du köpa utrustning finns våra rekommendationer för bästa kräftburen och bästa kräftbetet.

Flodkräfta och signalkräfta

Två kräftarter finns i svenska vatten, och skillnaden mellan dem är avgörande för hur du bör fiska och hantera fångsten.

Flodkräftan (Astacus astacus) är den ursprungliga, inhemska arten. Den är mörkt brun till nästan svartaktig med relativt släta klor, och har funnits i svenska vatten sedan urminnes tider. Beståndet kraschade under 1900-talet på grund av kräftpesten, en svampsjukdom som flodkräftan saknar motståndskraft mot, och arten finns i dag kvar bara i ett fåtal isolerade vatten, ofta uppströms vandringshinder som skyddar mot smitta. Flodkräfta är fridlyst eller hårt reglerad i de flesta vatten där den fortfarande finns.

Signalkräftan (Pacifastacus leniusculus) är den art du med största sannolikhet fångar i dag. Den planterades in från Nordamerika som ersättning för den decimerade flodkräftan, är själv bärare av kräftpesten utan att bli sjuk, och har spridit sig till de flesta fiskbara vatten i södra och mellersta Sverige. Den är något ljusare rödbrun, har kraftigare och mer robusta klor med röd undersida, och utgör i dag i praktiken allt rekreations- och kräftfiske i landet.

Kräftpesten: den viktigaste regeln av alla

Eftersom signalkräftan sprider kräftpesten utan att dö av den själv gäller en regel som väger tyngre än någon annan: flytta aldrig levande kräftor, kräftvatten eller blött fiskeredskap mellan olika vatten. En droppe smittat vatten på en våt kräftbur räcker för att slå ut ett helt bestånd av flodkräfta i ett nytt vatten. Torka och desinficera redskap innan du byter fiskevatten, och släpp aldrig ut kräftor eller kräftvatten i ett annat vatten än det du fångade dem i.

Regler du måste ha koll på

Kräftfiske är hårdare reglerat än det mesta andra sportfisket, och det är ditt eget ansvar att känna till vad som gäller i just ditt vatten.

Fiskerätt eller tillstånd krävs. Det fria handredskapsfisket omfattar inte kräftfiske med bur. Du behöver äga fiskerätten, arrendera den, eller ha tillstånd av den som gör det. Ett viktigt undantag är allmänhetens kräftfiske i Vättern, som är öppet för alla under utvalda augustihelger.
Antal burar är begränsat. På fritt och allmänt vatten är gränsen ofta högst sex burar per person, vilket är anledningen till att flera kräftburar säljs i just sexpack. Har du egen fiskerätt kan andra gränser gälla.
Flykthål är obligatoriska. Burar med finmaskigt nät ska normalt ha minst två runda flyktöppningar på minst 28 millimeter, placerade lågt på sidorna, så att underhaltiga kräftor kan krypa ut.
Minimimått gäller ofta. Kräftor under ett visst mått, vanligen runt 10 centimeter, ska släppas tillbaka omedelbart.
Redskap ska märkas. Burar och bojar ska märkas tydligt och varaktigt med namn, adress och telefonnummer, och fritidsfiskares bojar märks dessutom med bokstaven F.
Bifångst ska hanteras varsamt. Fisk som fastnar i en kräftbur ska släppas tillbaka.

Reglerna varierar mellan vatten och år, och de skärps snarare än lättas för att skydda kvarvarande flodkräftbestånd. Kontrollera alltid vad som gäller för ditt vatten hos fiskerättsägaren, fiskevårdsområdet eller länsstyrelsen innan du sätter ut en bur. Den här guiden är en översikt, inte juridisk rådgivning.

Kräftpremiären och bästa tiden att fiska

Startdatumet för kräftfisket bestäms lokalt av varje fiskerättsägare eller fiskevårdsområde, men i praktiken landar de allra flesta ändå i augusti. Allmänhetens fiske i Vättern öppnar traditionellt fredagen den fjärde helgen i augusti klockan 17 och pågår därefter i ytterligare två helger i rad, med samma fredag till söndag-upplägg varje gång.

Kräftor är nattaktiva, och det gäller att planera fisket därefter:

Sätt burarna i skymningen eller tidig kväll, när vattnet börjar svalna och kräftorna blir aktiva.
Vittja i gryningen, efter att kräftorna vandrat och sökt föda under natten.
Varmt vatten ger bäst fiske. Kräftorna är som mest aktiva när vattnet är ordentligt uppvärmt, vilket normalt infaller just under sensommaren.
Mulna, vindstilla nätter ger ofta bättre fångst än klara nätter med tydlig månbelysning, eftersom kräftorna rör sig friare i mörker.

Var hittar du kräftor

Signalkräftan finns i dag i sjöar och vattendrag över stora delar av södra och mellersta Sverige. Några av landets mest kända kräftvatten är Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren, tillsammans med Klarälven och sjösystemet kring Fryksdalen i Värmland. Även många mindre skogssjöar i Småland och Östergötland hyser goda bestånd, liksom bräckta vikar längs Östersjökusten där salthalten är tillräckligt låg.

Leta efter dessa miljöer när du väljer plats för burarna:

Hårda, steniga bottnar med sten, block eller grus, gärna i anslutning till stenrösen.
Skydd och struktur, som bryggor, stenpirer, nedfallna träd och tät vegetation.
Djup mellan 2 och 6 meter, även om kräftor rör sig grundare under natten för att söka föda.
Rinnande eller syrerikt vatten, kräftor trivs sämre i stillastående, syrefattiga bottnar.

Vatten som redan hyser gott om betesfisk som mört och abborre brukar också ha bra kräftbestånd, eftersom miljöerna som gynnar den ena ofta gynnar den andra.

Utrustning i korthet

Du behöver inget spö för att fiska kräftor. Grundutrustningen är kräftburar, bete och en båt eller lång brygga att sätta dem från.

Kräftburar. Välj mellan styva plastburar och hopfällbara garnburar beroende på om du prioriterar hållbarhet eller smidig förvaring. Vår genomgång av bästa kräftburen går igenom sex modeller i detalj.
Bete. Färsk fisk som mört, abborre, sill eller strömming är det klassiska och mest effektiva kräftbetet. Vår guide till bästa kräftbetet går igenom hur mycket du ska agna och när färdigköpt bete är ett bra alternativ.
Lina och flöte. Varje bur behöver en lina till en flöte eller boj vid ytan, så att du hittar tillbaka till den, samt tillräcklig tyngd för att den ska ligga stilla på botten.
Båt eller lång brygga. De flesta bra kräftlägen ligger utanför vaddjup, så en eka eller båt gör det betydligt enklare att nå och samla in burarna.

Så sätter och vittjar du burarna

Agna burarna med rikligt med färsk fisk, gärna uppskuren för att sprida mer doft. Snålt agnat är det vanligaste nybörjarmisstaget.
Placera burarna på hård botten med struktur, på 2 till 6 meters djup, med god plats mellan varje bur så att de täcker olika lägen.
Märk varje lina tydligt vid ytan med en flöte eller boj, och märk själva buren med namn, adress och telefonnummer enligt reglerna.
Låt burarna stå över natten. Kräftorna behöver tid att vandra och hitta betet, oftast från skymning till gryning.
Vittja tidigt på morgonen, innan solen värmt vattnet för mycket. Dra försiktigt och jämnt så att kräftor inte hinner fly ut genom ingången på vägen upp.
Sortera fångsten direkt. Släpp tillbaka underhaltiga kräftor och eventuell fångad fisk omedelbart och varsamt.
Agna om och sätt tillbaka burarna samma kväll om du fiskar flera nätter i rad. Torka och rengör dem i stället innan du flyttar dem till ett annat vatten.

Snabba tips

Agna rikligt snarare än snålt, en bur med för lite bete tappar kräftor som redan hunnit äta upp betet.
Placera betet centralt i buren, inte precis innanför ingången, så att kräftan tvingas hela vägen in.
Sätt burarna på nya lägen om fångsten uteblir efter en natt, kräftbestånd kan vara ojämnt fördelade även i samma vatten.
Fiska mulna, vindstilla nätter framför klara månskensnätter om du kan välja.
Torka och desinficera redskap innan du byter till ett annat vatten, aldrig tvärtom.
Ha koll på minimimåttet och släpp tillbaka underhaltig kräfta direkt och varsamt.

Vanliga misstag

Fiska utan tillstånd. Kräftfiske med bur omfattas inte av det fria handredskapsfisket. Kontrollera fiskerätten innan du sätter ut en enda bur.
För snål agning. Kräftor som snabbt tömmer en bur på bete hittar lika snabbt ut igen. Agna rikligt och byt bete med jämna mellanrum.
Fel botten. Mjuk lera och dy hyser färre kräftor än hård, stenig botten med struktur. Flytta burarna om du ständigt får tomt.
Flyttar redskap mellan vatten utan att torka dem. Det är det snabbaste sättet att sprida kräftpest till ett nytt bestånd.
Missar flykthålen. En bur utan godkända flyktöppningar är varken laglig eller bra för det framtida beståndet.
Vittjar för sent på dagen. Kräftorna kan redan ha vandrat vidare när solen värmt vattnet, gå ut tidigt i stället.

Vill du fånga egen betesfisk till burarna är mörtfiske och mete enkla sätt att få färsk fisk redo för kvällens agning. Har du redan fångsten hemma väntar en klassisk kräftskiva, men själva fisket börjar med rätt bur och rätt regler, båda hittar du i våra guider till bästa kräftburen och bästa kräftbetet.